Jobbar kväll hos mamma och Max kom förbi en stund och jag försökte förklara för han att mormor är sjuk. Vet inte vad han förstår eller om han undrar varför hon sitter i rullstol och inte kan prata. Men då säger Max -jag vill hjälpa mommo! Vilken godhjärtad och omtänksam son jag har, blir alldeles varm i hjärtat och jag önskar mamma kunde prata med han tillbaka. Livet är bra grymt ibland..
Leo min lilla skrutt vill bara stå upp mot allt nu, då är han som gladast och kryper fram nu vilket är väldigt roligt då han kan ta sig fram själv.
Ha de gott!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar