Min lilla sjukling!

Oj oj oj vilka dagar och nätter det har varit de senaste dagarna... Max har ju sovit dåligt en längre tid nu med drömmar, har vaknat varannan timme ungefär. På det så åkte han på en rejäl förkylning som gjorde det ännu svårare att sova för han. Och i söndagskväll började han även bli hes och rosslig i halsen. Jag var på vårdcentralen på måndagen och då fick han inhalera adrenalin 2 ggr men de kändes inte så seriösa eftersom de aldrig kom och vi fick sitta i ett litet rum i 1 timme så då somnade ju Max i min famn efter ett tag och när hon väl kom tillbaka så sa hon bara vi behöver nog inte lyssna på han igen det är nog bättre nu. Han blev sämre fram mot kvällen och natten och det lät som han inte kunde andas det lät nog värre än vad det var men man blir ju orolig ändå. Vi ringde 1177 och de rådde oss till att gå ut med han i den fuktiga  luften minst 30 minuter och låta han sitta upp och sova och blev det inte bättre fick vi åka in till akuten. Så jag och Crima gick ut på en motionsrunda mitt i natten mellan 00.20-01.30 då somnade han gott i vagnen en stund iaf. Men det ville inte ge med sig och febern började krypa på så vid 04.00 åkte jag, Max och farmor Elisabeth in till akuten. Där fick vi en bra barnläkare, Max inhalerade 4 ggr och fick 3 tabletter kortison (betapred) men det hjälpte inte så mycket han kämpade fortfarande med andningen. Då blev vi inlagda på barnavdelningen för att inhalera han med jämna mellanrum. Efter att han inhalerat 3 ggr till och fortfarande ingen förändring fick han 5 tabletter kortison till då gav det med sig lite till slut och vi fick åka hem på eftermiddagen. Han är ju fortfarande inte helt bra hes och rosslig men andas bättre iaf. Krupp som det kallas kan ta 3-4 dagar innan det går över sa de men nu är vi på 4:e dagen så jag hoppas han blir bättre och bättre.. Det skär i hjärtat när han inte är frisk, man vill ju bara att han ska må bra min lilla älskling.

Trots smärta i halsen och bröstet så är han så go och glad emellanåt, han charmade all personal han mötte :)

 När vi kom upp på avdelningen somnade han som en stock då han varit vaken större delen av natten.

Inte varje dag jag får frukost på sängen :) Ser väl inte så jättegott ut men det var det faktiskt eftersom jag inte hade ätit på länge.

Å vad skönt det var att komma hem igen, det blev väldigt ensamt då Max sov för det mesta han var helt slut. Det var nära de höll oss kvar en natt till, usch det hade varit jobbigt. Men Max har varit så gosig och mammig somnat på min arm och klappat mig på kinden i sömnen. Min älskade guldklimp!

På KSS blev vi iaf väl omhändertagna de lyssnade på han hela tiden och släppte han inte förrän han kändes bättre. De var inne med både mat och leksaker till han och han blev jätteglad varje gång någon kom in genom dörren. Men gladast blev han när pappa kom och hämtade oss :)
Crima är i Tyskland med jobbet i 2 dagar nu så då får vi klara oss själva.

Först jobbade jag natt och sen var jag uppe med Max i 2 nätter och nu jobbar jag 2 nätter till. Så nu börjar jag känna mig lite sliten tur jag har pappa (morfar) och Elisabeth (farmor) som hjälper till mycket så jag kan sova och få lite avlastning.

Å vad jag längtar tills Max sover bra om nätterna igen! Håll ut det blir bättre (säger de flesta)!! :)

Det var allt om denna resan.
Ha de gott!
Kram