Nu är han äntligen här :)

Igår den 3 februari 2013 00.54 ville han äntligen titta ut våran älskade son Max :) Välkommen till världen underbara du!

Jag ska ta det från början.
I fredags kväll var vi på 30 års kalas hos syrran, alla undrade när den skulle komma ut eller när det skulle bli dags men jag kände ju inget så jag sa att det kan nog dröja.
Vi kom hem och la oss vid 00.00 och kl 04.00 kör värkarna igång oregelbundet men ändå bara med 20 min som längst emellan så det blev inte mycket till sömn precis. Värkarna höll på hela dagen och blev starkare fram på eftermiddagen. Vi åkte hemifrån mot förlossningen vid 18.20 och jag ville gärna stå upp och vagga mig lite när värkarna kom så det var en riktigt jobbig bilfärd. Crima sprang in på Mc Donalds i Falköping påvägen och där tog det tid tur jag inte var redo att föda.
Vi var framme på förlossningen 19.30 kollade min kurva med värkar och hjärtljud, de visade sig inte vara så regelbundna och starka och jag orkade verkligen inte åka hem igen.. Men då kollade hon och jag var öppen 4 cm och då fick vi stanna för då var det nog pågång, så det var ju tur.
Jag körde lite massagedusch innan vi kom in på förlossningsrummet där jag vaggade mig fram och tillbaka en stund och använde lustgas som var helt underbart och jag kände mig hur lullig som helst. Nästa gång de tittade så hade det inte hänt nått var fortfarande bara öppen 4 cm.. suck.. det kommer ta lång tid tänkte jag. Men för att få fart på det så tog de hål på hinnorna och kort därefter satte det igång på riktigt fy fan vad ont de värkarna gjorde jag fick panik och man ville bara där ifrån. Lustgasen hjälpte inte längre så då satte de epiduralbedövning (ryggbedövning) det gjorde fortfarande ont men det kändes som värkarna blev kortare eller så var det Crima som lurade mig när han sa att den var påväg bort. Det var iallafall bra mentalt för då orkade jag andas mig igenom det. De kollade efter en stund igen och då var jag helt öppen och hon kände huvudet 2-3cm in jag fick lägga mig på sidan och när nästa värk kom så kunde jag börja krysta. Jag kramade Crimas hand, kröp ihop som en boll och tog i för allt vad jag var värd och så länge jag orkade. Barnmorskan tyckte jag var duktig och att den kom allt eftersom, krystade bara några gånger till och han var ute på 17 min från att jag började krysta. Det var bra för att var förstföderska sa hon, då kände jag mig riktigt duktig och shit jag klarade det!!

Ut kom han skrikandes och Crima ropade det blev en pojk :) Det var som vi trodde och som vi längtat efter honom länge. Jag fick upp han på bröstet och då tystnade han och började då bli lite blå och höll andan. Barnmorskan klippte navelsträngen och sprang iväg med den lille och Crima efter. Han hade fått fostervatten i lungorna och de sög då ut det och han repade sig men var lite rosslig i andningen en stund efter. Och där låg jag helt slut, lycklig, gråtfärdig och orolig. Men när han kom tillbaka till mitt bröst var det bara ren lycka och han var så fin, alldeles perfekt! 3585 g och 53 cm lång.
När allt var klart kom dom med en guldbricka med fika på och det var så gott jag hade ju inte ätit nått på hela dagen då jag hade mått illa.

Jag och lilla Max fick stanna kvar och det var ont om plats så Crima fick åka hem :( Det var lite tråkigt men han var bara borta några timmar för han var väl hemma vid 05.00 och var tillbaka kl. 10.00 igen. De timmarna sussade han gott i min famn!

Man fick inte ha på mobilen på bb men jag hade det ändå i smyg och skickade mms till nära och kära.

Vi kom hem igår vid 14.30 fick då lite besök av våra familjer som var nyfikna på den nya lilla familjemedlemmen. Jag kände mig hyffsat pigg ändå efter allt men det kommer väl ikapp mig senare.

Första natten hemma har gått bra, ammat, sovit och bytt blöja. Han är så snäll och när han gnäller är han lätt att trösta. Han är även duktig, tog nappen direkt och jag har fått han till att sova i barnvagnen som jag kör runt här hemma så får jag lite annat gjort samtidigt.

 Å allt är bara så underbart att man kan älska en person så mycket redan, allt känns nästan lite overkligt att denna lilla varelse är våran. Man är som i en bubbla, nu är vi äntligen 3 efter lång väntan!!!

Ha de gott!
Kram